Dior me, dior me not

Sitter och läser om religiösa sekter och kaptalismens uppkomst och känner att jag missar nån viktig poäng. Den poäng som det är tänkt att jag ska formulera ett eget empiriskt exempel kring. Tentafrågor = jobbigt. Samtidigt känner jag att det faktiskt är intressant & kul (!) att läsa en av sociologins klassiker. Är det nördpoäng på det? Att faktiskt uppskatta studierna? Givetvis finns det en gräns, och den gränsen går nånstans vid det faktum att jag inte enbart kommer undan med att läsa utan även måste skriva massa smarta & insiktsfulla saker.