Dior me, dior me not

ikväll är det fest fest fest och dans dans dans. det är länge sen vi bara dansade hela natten nu. förra fredan var det en massa konstiga grejer som kom i vägen och jag vet inte vad vi höll på med. ego-fotografering & grejer som vanligt förstås, men alldeles för lite dans. och fredan innan det var grabbarna som inte gillar att dansa här, så då blev det barhäng för hela slanten. men ikväll. det kommer bli galet. jag ska försöka låta bli att fälla kommentarer om garderober & kepsar, även om det var underhållande i efterhand.

och killar utan charm - ni kan dra. we don't want you.

Har valt inriktning nu. Mot inrådan från vissa håll så har jag ändå valt sociologi. Kommer alltså inte tjäna några pengar i framtiden, men hey, jag får läsa med P. och fan vad vi kommer ha kul.

Jag har bestämt att jag ska kolla på Velvet Goldmine snart igen. Är väldans många år sen jag såg den, en sen natt i den grå soffan hemma i byn. Bläddrade förbi den av en slump, och sen dess har jag hållt den som en av mina favoriter. Men jag har inte vågat se den igen. För känslan jag fick av den filmen.. fy fan vad bra alltså.. tänk om man kunde få den känslan av fler filmer.. Tänk om jag inte får den känslan när jag ser den igen? Men det är ju jättemånga andra som också har den som favoritfilm, så nåt bra måste det väl va med den. Inbillar jag mig iaf. Ska bara vänta in rätt tillfälle nu, för man kan inte se den när som helst. Men snart ska det bli.

Zero 7 feat. Jose Gonzales - Crosses     
find it & listen

Jag vet att jag inte har tagit hand om dig på sistone. Jag har inte hängt med när det har kommit nya grejer, och jag har inte kollat upp allt det gamla som jag har blivit tillsagd att kolla upp. Jag har inte vidgat mina vyer, utan stannat kvar i det pop- & rockträsk som jag gillar så bra. Jag har varit alldeles för villig att dansa till taskig R'nB på uteställena (men där kan jag väl ändå få skylla på min vän alkoholen). Och ja, vi sjöng karaoke till Backstreet Boys och Spice Girls förra helgen (again, alkoholen).

Jag insåg att jag var snett ute när jag fick musiktips genom att kolla på ztv. Inget ont om ztv & mtv & liknande, det är precis lagom ansträngning när man är bakis, men inte fan ska man få sina musiktips därifrån. Spelar dom en bra låt där så ska man ha hört den långt innan. It used to be like that, but not anymore. (För att va mitt indiehjärta troget så ska givetvis de bra låtarna helst inte spelas på tv at all.)
 
Det tog säkert ett halvår innan jag lyssnade på Ett Kolikbarns Bekännelser.
Den fanns i min samling hela tiden, men jag brydde mig bara inte om att lyssna.
Funny Little Frog hade funnits ute flera veckor (månader?) innan jag ens orkade lyssna på den.
Men när jag väl hörde den så blev jag så sjukt glad av den att jag lovade att aldrig mer försumma Stuart & co. För jag vet ju att jag kommer älska det om jag bara tar mig tiden att lyssna på det.

Snälla musiken, förlåt mig. Jag vet att jag har varit över på den mörka sidan lite väl länge nu, men jag ska bättra mig. Jag ska börja lyssna på musik som jag verkligen gillar igen. Musik som tar mig med storm. Musik som får mig att känna. And so on etc. etc.

(ps. jag har även sagt en del ofördelaktiga saker om elektronisk musik i mina dar, men jag tar tillbaka allt. promise. loves elektronisk musik. ok? ds.)

...hemtenta pågår...





jävligt dålig timing nu när det hänt så mycket som man måste tänka på.
men åh vad kul vi  hade. I love att det händer såna här grejer.

helt galet.


Bara på Campus barn, bara på Campus